Om projektet

Vad är LIFE SOuRCE?
LIFE SOuRCE är ett europeiskt projekt som finansieras av den Europeiska unionens LIFE-program och som syftar till att demonstrera och optimera saneringstekniker för att rena PFAS-förorenat grundvatten.

Projekttitel:
Demonstration och utvärdering av hållbara reningstekniker som kan användas på plats för att rena PFAS-förorenat grundvatten. På engelska: Demonstration and evaluation of Sustainable On-site Remediation technologies for PFAS-ContaminatEd groundwater.

Akronym:
LIFE SOuRCE

Projektlängd:
Startdatum: 1 september 2021
Slutdatum: 31 augusti 2025

Koordinator:
LIFE SOuRCE projektet koordineras av Eurecat.

Per- och polyfluoralkylsubstanser (PFAS) är en grupp föreningar, syntetiskt tillverkade av människan, som består av mer än 5 000 olika ämnen. PFAS tillhör gruppen Contaminants of Emerging Concern (CEC)* och bedöms vara potentiellt hälso- och/eller miljöfarliga genom att de påverkar levande organismer på ett negativt sätt.

Toxikologiska studier har visat att PFAS kan orsaka flera negativa effekter hos djur och människor, såsom reproduktionsstörningar, utvecklingsmässiga och immunologiska effekter. Den huvudsakliga exponeringsvägen för människor är intag av mat och dricksvatten.

Antalet platser som potentiellt släpper ut PFAS har uppskattats till cirka 100 000 i Europa. Industriområden där PFAS har tillverkats och platser där produkter med PFAS har använts, till exempel platser där fluorbaserade brandsläckningsskum har använts, samt deponier, har visat sig vara särskilt förorenade av PFAS. Detta har resulterat i att dricksvattentäkter, såväl ytvatten som grundvatten, har förorenats.

PFAS är en ämnesgrupp som beaktas i förslaget till EU:s nya dricksvattendirektiv med ett gränsvärde på 0,1 μg/L för summahalten av 20 olika PFAS och 0,5 μg/L för PFAS totalt. Inom Europa finns flera platser med PFAS-förorenat grundvatten som överstiger de ovan nämnda värdena.

* CEC: svensk översättning saknas. Det engelska begreppet CEC omfattar föroreningar och ämnen som bedöms vara potentiellt hälso- och/eller miljöfarliga. Det kan vara helt nya, tidigare okända ämnen. Det kan också handla om ämnen och föroreningar som är kända sedan tidigare, men där en omvärdering av riskerna är aktuell utifrån ny kunskap. CEC kan vara naturligt förekommande ämnen eller tillverkade syntetiskt.

  • Per- och polyfluoralkylsubstanser (PFAS) är en ämnesgrupp som består av mer än 5 000 antropogena ämnen.
  • PFAS finns i många olika konsument-, kommersiella och industriella produkter, såsom funktionskläder, kosmetika, teflonpannor, brandsläckningsskum etc.
  • PFAS är ämnen som bryts ner mycket långsamt i naturen och finns därför kvar i miljön under mycket lång tid.
  • På grund av att de flesta PFAS ämnen har en mycket lång halveringstid, och att de har använts i stor utsträckning, kan PFAS idag påvisas:
    • i mark, vatten och luft på platser över hela världen.
    • i en mängd olika livsmedelsprodukter.
    • i blodet hos människor och djur över hela världen, även i områden där PFAS inte används.
  • Vetenskapliga studier har visat att exponering för vissa PFAS i miljön är kopplad till skadliga hälsoeffekter hos människor och djur.
  • PFAS-ämnen kan delas in i långkedjiga PFAS och kortkedjiga PFAS; långkedjiga PFAS definieras som perfluoralkylsulfonsyror med minst sex perfluorerade kol och perfluoralkylkarboxylsyror med minst sju perfluorerade kol och deras motsvarande anjoner.

LIFE SOuRCE syftar till att demonstrera en innovativ och kostnadseffektiv åtgärd för att rena grundvatten som förorenats av PFAS. Målet är att teknikerna ska kunna användas för att ta bort både långkedjiga och kortkedjiga PFAS, med en reningsgrad på mer än 99 respektive 95 %, så att EU:s nya mål för dricksvatten kan nås, det vill säga koncentrationen av PFAS i dricksvatten ska understiga 0,1 μg/L för summan 20 PFAS och 0,5 μg/L för PFAS totalt. Reningen måste kunna åstadkommas inom rimliga kostnader (maximalt 0,1 €/m³ renat grundvatten) och kunna tillämpas på olika typer av förorenade områden med varierande egenskaper.

De uppställda målen ska nås genom att kombinera olika innovativa tekniker. Fyra olika tekniker kommer att studeras i projektet: Surface Active Foam Fractionation (SAFF), rening med anjonbytarmassor (AEX), elektrokemisk oxidation (EO) och fytosanering (PHYTO). Dessa kommer att tillämpas på två olika förorenade områden: en deponi i Sverige och en lokal i Spanien där AFFF-produkter har använts.

Specifika mål med projektet är att:

  • I pilotskala, demonstrera olika innovativa och kostnadseffektiva tekniker för rening av grundvatten förorenat med PFAS.
  • Visa att teknikerna har lägre miljöpåverkan jämfört med konventionell teknik (rening med granulärt aktivt kol).
  • Minska kostnaderna för energi- och materialförbrukning, samt tid som behövs för att rena grundvattnet från PFAS jämfört med konventionell teknik.
  • Utveckla ett mångsidigt system för att säkerställa att det går att använda under flera geologiska förhållanden, och inom olika geografiska regioner och sektorer.
  • Demonstrera social, ekonomisk, teknisk och miljömässig genomförbarhet av SOuRCE-lösningarna som innovativa metoder för rening av PFAS-förorenat grundvatten.
  • Beskriva hur affärsmodellen för kommersiellt utnyttjande av de innovativa system som demonstreras inom projektet ser ut.
  • Sprida resultaten från projektet så att de reningstekniker som demonstreras inom projektet kan komma samhället till nytta; så att dessa kan användas på andra geografiska områden i Europa och inom andra verksamheter med liknande PFAS-problem såsom avloppsvattenrening, avfallshantering, marksanering och dricksvattenrening.
  • Främja implementering av miljöpolicyer och strategier för att kvantifiera och minimera miljöpåverkan från PFAS-förorenat grundvatten.
  • Verka kunskapsfrämjande för att öka medvetenheten kring PFAS som miljöproblem.

Målen för LIFE SOuRCE är i linje med följande miljöpolicyer:

  • European Green Deal.
  • EU:s nya dricksvattendirektiv.
  • REACH-förordningen.
  • Direktivet om prioriterade ämnen.
  • EU:s strategi för jord- och markhälsa för 2030.
  • Nationella dricksvattennormer.
  • EU:s POP-förordning.

I projektet ingår följande samarbetspartners:

  • Fundació Eurecat (EUT )
  • Envytech Solutions AB (ENVY)
  • ESOLVE Consultoría e Ingeniería Medioambiental S.L. (ESOL)
  • Laqua Treatment AB (LAQ)
  • Nova Diamant AB (NOVA)
  • Statens geotekniska institut (SGI)
  • Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
  • Uppsala Vatten och Avfall AB (UVA)

Projektet kommer att genomföras på följande sätt:

Förberedelser:
Inledningsvis kommer projektet att samla in information från olika intressenter för att ta reda på intressenternas behov och rådande lagstiftning. 

Hydrogeologisk karakterisering och undersökning av PFAS-halter i jord och grundvatten kommer också att genomföras på två olika platser under denna inledande projektfas. På dessa områden ska sedan teknikerna testas och demonstreras. Förberedelser inför installation och anläggande görs också under denna fas.

Utveckling, drift och validering av prototyper
Tester i bänkskala och/eller pilotskala kommer att utföras för att optimera utformningen och driften av reningsprocessen. Prototyper av de olika reningsstegen kommer att utvecklas. Prototyperna kommer att användas under verkliga förhållanden för att optimera prototyperna under olika driftsförhållanden och konfigurationer. Resultaten kommer att utvärderas med avseende på PFAS-koncentration i vattnet efter rening, kostnader och använd teknik.

Utveckling av riktlinjer, affärs-, exploaterings- och replikeringsplaner
Ett av målen i denna del av projektet är att upprätta och utveckla riktlinjer för behandling av PFAS-förorenat grundvatten, med särskilt fokus på de reningstekniker som utvecklats i projektet. Detta ska baseras på resultatet av utvecklingen, driften och valideringen av prototyperna i projektets tidigare skede.

En strategi för att föra ut den utvecklade tekniken på marknaden kommer också att definieras i en affärsplan.

Bedömning av effekterna av projektgenomförandet
Reningsteknikernas miljöpåverkan kommer att utvärderas med hjälp av livscykelanalys (LCA) och livscykelkostnadsanalys (LCC). Socioekonomiska effekter kommer också att studeras. Fördelar med behandlingen som kopplar till hälsa hos lokalbefolkning och effekter på områdets ekosystem kommer specifikt att behandlas. Dessutom kommer en riskbedömning för människors hälsa (HHRA) och en miljöriskanalys (ERA) att utföras.

Kunskapsspridning av resultat
Resultat och slutsatser från projektet kommer att spridas lokalt, nationellt och på EU-nivå. Kunskapsspridningen kommer att riktas till olika målgrupper såsom myndigheter, verksamhetsutövare, konsulter, entreprenörer och forskarvärlden.

De utvalda reningsteknikerna kommer att testas på grundvatten från två olika områden för att demonstrera hur väl de fungerar. Det ena området är en plats i Spanien där AFFF-produkter har använts. Det andra är en deponi i Sverige som heter Hovgården och som drivs av en av projektets partners, Uppsala Vatten och AvfalI. 

På den svenska demonstrationsplatsen kommer Surface Active Foam Fractionation (SAFF) att kombineras med elektrokemisk oxidation (EO) och fytoremediering (PHYTO) medan en kombination av SAFF, EO och anjonbytesfilter (AEX) kommer att användas på den spanska anläggningen.

Tillsammans med EU-Life

LIFE SOuRCE-projektet har fått finansiering från Europeiska unionens LIFE-program.

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.

Partners