Om projektet

Vad är LIFE SOuRCE?
LIFE SOuRCE var ett europeiskt projekt som finansierades av den Europeiska unionens LIFE-program och som syftade till att demonstrera och optimera saneringstekniker för att rena PFAS-förorenat grundvatten.

Projekttitel:
Demonstration och utvärdering av hållbara reningstekniker som kan användas på plats för att rena PFAS-förorenat grundvatten. På engelska: Demonstration and evaluation of Sustainable On-site Remediation technologies for PFAS-ContaminatEd groundwater.

Akronym:
LIFE SOuRCE

Projektlängd:
Start: september 2021
Slutdatum:  februari 2026

Koordinator:
LIFE SOuRCE projektet koordinerades av Eurecat.

Per- och polyfluoralkylsubstanser (PFAS) är en stor grupp kemiska föreningar, syntetiskt tillverkade av människan. PFAS tillhör gruppen Contaminants of Emerging Concern (CEC)* och bedöms vara potentiellt hälso- och/eller miljöfarliga genom att de påverkar levande organismer på ett negativt sätt.

Toxikologiska studier har visat att PFAS kan orsaka flera negativa effekter hos djur och människor, såsom reproduktionsstörningar, utvecklingsmässiga och immunologiska effekter. Den huvudsakliga exponeringsvägen för människor är intag av mat och dricksvatten.

Antalet platser som potentiellt släpper ut PFAS har uppskattats till cirka 100 000 i Europa. Industriområden där PFAS har tillverkats och platser där produkter med PFAS har använts, till exempel platser där fluorbaserade brandsläckningsskum har använts, samt deponier, har visat sig vara särskilt förorenade av PFAS. Detta har resulterat i att dricksvattentäkter, såväl ytvatten som grundvatten, har förorenats.

I EU:s dricksvattendirektiv finns två gränsvärden för PFAS; ett på 0,1 μg/L för summahalten av 20 preciserade PFAS och ett på 0,5 μg/L för PFAS totalt. Inom Europa finns flera platser med PFAS-förorenat grundvatten som överstiger de ovan nämnda värdena.

* CEC: svensk översättning saknas. Det engelska begreppet CEC omfattar föroreningar och ämnen som bedöms vara potentiellt hälso- och/eller miljöfarliga. Det kan vara helt nya, tidigare okända ämnen. Det kan också handla om ämnen och föroreningar som är kända sedan tidigare, men där en omvärdering av riskerna är aktuell utifrån ny kunskap. CEC kan vara naturligt förekommande ämnen eller tillverkade syntetiskt.

  • Per- och polyfluoralkylsubstanser (PFAS) är en ämnesgrupp som består av mer än 5 000 antropogena ämnen.
  • PFAS finns i många olika konsument-, kommersiella och industriella produkter, såsom funktionskläder, kosmetika, teflonpannor, brandsläckningsskum etc.
  • PFAS är ämnen som bryts ner mycket långsamt i naturen och finns därför kvar i miljön under mycket lång tid.
  • På grund av att de flesta PFAS ämnen har en mycket lång halveringstid, och att de har använts i stor utsträckning, kan PFAS idag påvisas:
    • i mark, vatten och luft på platser över hela världen.
    • i en mängd olika livsmedelsprodukter.
    • i blodet hos människor och djur över hela världen, även i områden där PFAS inte används.
  • Vetenskapliga studier har visat att exponering för vissa PFAS i miljön är kopplad till skadliga hälsoeffekter hos människor och djur.
  • PFAS-ämnen kan delas in i långkedjiga PFAS och kortkedjiga PFAS; långkedjiga PFAS definieras som perfluoralkylsulfonsyror med minst sex perfluorerade kol och perfluoralkylkarboxylsyror med minst sju perfluorerade kol och deras motsvarande anjoner.

LIFE SOuRCE syftade till att demonstrera innovativa och kostnadseffektiva åtgärder för att rena grundvatten som förorenats av PFAS. Målet var att teknikerna ska kunna användas för att ta bort både långkedjiga och kortkedjiga PFAS, med en reningsgrad på mer än 99 respektive 95 %, så att EU:s mål för dricksvatten kan nås, det vill säga koncentrationen av PFAS i dricksvatten ska understiga 0,1 μg/L för summan 20 PFAS och 0,5 μg/L för PFAS totalt. Reningen måste kunna åstadkommas inom rimliga kostnader (maximalt 0,1 €/m³ renat grundvatten) och kunna tillämpas på olika typer av förorenade områden med varierande egenskaper.

Fyra olika tekniker utvärderades i projektet: Surface Active Foam Fractionation (SAFF), rening med anjonbytarmassor (AEX), elektrokemisk oxidation (EO) och fytosanering (PHYTO). Teknikerna tillämpades på två olika förorenade områden: en deponi i Sverige och en lokal i Spanien där AFFF-produkter har använts.

Specifika mål med projektet r att:

  • I pilotskala, demonstrera olika innovativa och kostnadseffektiva tekniker för rening av grundvatten förorenat med PFAS.
  • Visa att teknikerna har lägre miljöpåverkan jämfört med konventionell teknik (rening med granulärt aktivt kol).
  • Minska kostnaderna för energi- och materialförbrukning, samt tid som behövs för att rena grundvattnet från PFAS jämfört med konventionell teknik.
  • Utveckla ett mångsidigt system för att säkerställa att det går att använda under flera geologiska förhållanden, och inom olika geografiska regioner och sektorer.
  • Demonstrera social, ekonomisk, teknisk och miljömässig genomförbarhet av SOuRCE-lösningarna som innovativa metoder för rening av PFAS-förorenat grundvatten.
  • Beskriva hur affärsmodellen för kommersiellt utnyttjande av de innovativa system som demonstreras inom projektet ser ut.
  • Sprida resultaten från projektet så att de reningstekniker som demonstreras inom projektet kan komma samhället till nytta; så att dessa kan användas på andra geografiska områden i Europa och inom andra verksamheter med liknande PFAS-problem såsom avloppsvattenrening, avfallshantering, marksanering och dricksvattenrening.
  • Främja implementering av miljöpolicyer och strategier för att kvantifiera och minimera miljöpåverkan från PFAS-förorenat grundvatten.
  • Verka kunskapsfrämjande för att öka medvetenheten kring PFAS som miljöproblem.

Målen för LIFE SOuRCE är i linje med följande miljöpolicyer:

  • European Green Deal.
  • EU:s nya dricksvattendirektiv.
  • REACH-förordningen.
  • Direktivet om prioriterade ämnen.
  • EU:s strategi för jord- och markhälsa för 2030.
  • Nationella dricksvattennormer.
  • EU:s POP-förordning.

I projektet ingick följande samarbetspartners:

  • Fundació Eurecat (EUT )
  • Envytech Solutions AB (ENVY)
  • ESOLVE Consultoría e Ingeniería Medioambiental S.L. (ESOL)
  • Laqua Treatment AB (LAQ)
  • Nova Diamant AB (NOVA)
  • Statens geotekniska institut (SGI)
  • Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
  • Uppsala Vatten och Avfall AB (UVA)

Projektet genomfördes på följande sätt:

Förberedelser:
Inledningsvis samlades information in från olika intressenter för att ta reda på intressenternas behov och rådande lagstiftning. 

Hydrogeologisk karakterisering och undersökning av PFAS-halter i jord och grundvatten utfördes på områdena där sedan teknikerna testades och demonstrerades. 

Utveckling, drift och validering av prototyper

Tester i bänkskala och/eller pilotskala utfördes för att optimera utformningen och driften av reningsprocessen. Prototyper av de olika reningsstegen utvecklades. Prototyperna användas under verkliga förhållanden för att optimera prototyperna under olika driftsförhållanden och konfigurationer. Resultaten utvärderades med avseende på PFAS-koncentration i vattnet efter rening, kostnader och använd teknik.

Utveckling av riktlinjer, affärs-, exploaterings- och replikeringsplaner
Ett av målen var att upprätta och utveckla riktlinjer för behandling av PFAS-förorenat grundvatten, med särskilt fokus på de reningstekniker som utvecklats i projektet. En strategi för att föra ut den utvecklade tekniken på marknaden definierades också.

Bedömning av effekterna av projektgenomförandet
Reningsteknikernas miljöpåverkan utvärderas med hjälp av livscykelanalys (LCA) och livscykelkostnadsanalys (LCC).  Fördelar med behandlingen som kopplar till hälsa hos lokalbefolkning och effekter på områdets ekosystem undersöktes specifikt. Dessutom utfördes en riskbedömning för människors hälsa (HHRA) och en miljöriskanalys (ERA).

Kunskapsspridning av resultat
Resultat och slutsatser från projektet har spridits lokalt, nationellt och på EU-nivå. Kunskapsspridningen riktades till olika målgrupper såsom myndigheter, verksamhetsutövare, konsulter, entreprenörer och forskarvärlden.

De utvalda reningsteknikerna testades på grundvatten från två olika områden för att demonstrera hur väl de fungerar. Det ena området var en plats i Spanien där AFFF-produkter har använts. Det andra är en deponi i Sverige som heter Hovgården och som drivs av en av projektets partners, Uppsala Vatten och AvfalI. 

På den svenska demonstrationsplatsen kombinerades Surface Active Foam Fractionation (SAFF) med elektrokemisk oxidation (EO) och fytoremediering (PHYTO) medan en kombination av SAFF, EO och anjonbytesfilter (AEX) användes på den spanska anläggningen.

Tillsammans med EU-Life

LIFE SOuRCE-projektet har fått finansiering från Europeiska unionens LIFE-program.

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.